WAKE UP!
Idag kan jag inte vakna. Trots att jag varit uppe i 5 timmar. Trots att jag druckit en dubbel espresso. Trots att jag varit ute en runda i strålande solsken och frisk luft. Jag kan inte vakna. Min kropp säger: SOVA! VILL SOVA! Jag tror jag tog ut mig lite väl mycket på gymet igår. Det var ju så roligt med alla olika konditionsmaskiner. Var tvungen att köra minst tre. Idag var det inte lika roligt!
N jobbar hemifrån idag och vandrar fram och tillbaka med sitt headset och talar livligt på spanska och gestikulerar med armarna medan jag sitter i soffan och försöker vakna. Vi gick till gymet en runda för att kolla mitt medlemskap med chefen för Membership Office. Det var en otroligt amerikansk dam med blonderat hår, spray lugg och läppenna. Hon tycker att det är helt fantastiskt att jag vill bli medlem och ska minsann ordna ett fint erbjudande till mig! Och hon är så glad att träffa mig för hon har ju hört SÅÅÅÅ mycket om mig! Sen ska vi få vara med på VIP kväll med drinkar och snittar på torsdag. För vi är ju så himla VIP liksom. Fab! Men kunde inte träna idag. Min kropp värker. I morgon blir bättre. Då blir det Vinyasa Yoga.
Det är sån otrolig kulturkrock det här med att folk här är så överdrivet trevliga, artiga och tillmötesgående. När man träffats ett par gånger så betyder det tydligen att man känner man varandra väl. Jag är nog snarare en person som kan ha en bekant i över ett år och fortfarande känna att vi inte känner varandra väl. Men efter att ha träffat N ett par gånger så tyckte liksom sprayluggs-damen att N var en fantastisk person och efter att han nämnt mig ett par gånger så hade hon hört såååååå mycket om mig!!! Det blir absurt!
Det var som på brunchen igår. Restauranten var full så vi var tvungna att vänta cirka 5 min. Servitrisen höll på att svimma av för att hon skämdes så över att vi fick vänta! I'm terribly sorry guys!!!! THANK YOU for your patience guys, your table is ready in 2 minutes!! I'm so sorry again for letting you wait! Nä det var liksom ingen stopp på henne! Kulturkrock!! I Sverige hade de låtsas som ingenting. Typ. Inte bra det heller förvisso. Det är bara så annorlunda!
Hej Elsa! Din snälla mamma gav mig din bloggadress och hon gjorde reklam för att den skulle vara så trevlig att läsa. Jag håller med om detta! Jag, det är din avlidne morfars yngsta syster, som för närvarande bor i Lund. För ganska precis 50 år sedan tillbringade jag ett år i USA, i Madison, Wisconsin. - Två ingifta i släkten Lundell, Sten Heijer, änkling efter min syster Ingrid, och Margit Lundell, änka efter min bror Olle, planerar en släktsammankomst till sommaren på landet i Lövånger, preliminärt torsdagen den 23 juli. Det vore väldigt roligt om du kunde göra dig ledig och komma och titta till dina släktingar. Jag vet inte när jag såg dig sist, det måste ha varit många år sedan. Vid det här laget har jag hunnit fylla 80 år, men känner mig ganska ung till själen. Jag uppskattar mycket den kontakt jag har med din mycket goda moder. Bästa hälsningar gammelfaster Karin